Efter att ha ägnat arbetslivet åt förpackningsfrågor är jag i grunden skeptisk till hela idén om ”packaging free” och ”ätbara förpackningar”. Jag tycker inte att det är logiskt, alls. Att förpacka något ätbart i något ätbart leder till att man måste förpacka det ”förpackade” igen nu i något som verkligen skyddar produkten.
Men det kan tänkas att jag måste ta mig ut ur ett så fyrkantigt sätt att se på saken.
Det började med att jag lärde känna Saveggy, ett företag som har utvecklat en skyddande och dessutom ätbar lösning för frukt och grönt.
De erbjuder en bio-baserad coating som gör ungefär detsamma som vanligtvis en plast film gör. Dvs förlänger hållbarhetstiden för att minimera matsvinn De växtbaserade lösningen, som är fullt ätbar, sprayas på frukt o grönt för att öka på hållbarneten och verkar göra detsamma för en gurka som en plastinslagning.
Ett annat, faktiskt, riktigt bra exempel av ”packaging free” konceptet är det
kapsel-liknande kaffesystemet nyligen lanserat av Migros. CoffeeB är en helt komposterbar kaffeboll utan aluminiumkapsel. Det är helt enkelt kaffe ihoppressat till en boll som passar i en CoffeeB bryggare. Detta är också nackdelen, du måste köpa ytterligare en maskin att stuva in bland de andra på diskbänken.
Det var två riktigt bra nya produkter i ett annars mycket tråkigt segment. Jag undrar vad som kommer härnäst och ser fram emot att igen bli glatt överraskad.
Tokyo Pack är den ledande förpackningsmässan i Asien. Den inträffar vanligtvis var annat år och är en utställning som lockar runt 70 000 besökare. Här hittar man förpacknings- och maskinlösningar av alla slag. Mässan arrangeras mycket väl av Japan Packaging Institute, en japansk branschorganisation.
Pandemi och olympiad satte sina spår i frekvensen men nu är det dags igen för en riktig mässa.
Det planeras för en fullskalig mässa i höst efter förra årets pandemi-variant. Jag kan verkligen rekommendera att boka en biljett till Tokyo den 12 – 14 oktober och där se fram emot att få nya perspektiv på förpackningsmarknaden.
För att ge ett smakprov har jag nedan bifogat en kort sammanfattning av mitt senaste besök på mässan 2018.
Matsvinn är en riktigt stor utmaning som involverar hela värdekedjan. Den största boven är huruvida och utan tvivel att hitta i slutet av kedjan, på konsumentnivå. Detta är ett komplext problem men en del av lösningen ligger i att använda bättre och bättre avpassade förpackningar.
Vi har helt enkelt inte råd nuvarande nivå av matsvinn. Exakt hur mycket som försvinner i onödan är omöjligt att slå fast, men en global uppskattning är att mer än 1 miljard ton mat på något sätt försvinner eller kastas bort årligen. Det blir då en tredjedel av all mat som produceras! Bättre anpassade förpackningar är en del av lösningen.
Problemet Spillet och svinnet uppstår i alla steg i distributionskedjan för livsmedel men om vi håller oss till den utvecklade världen så uppstår den stora förlusten av mat i slutet av kedjan. Den stora boven verkar man hitta i det slutliga konsumtionsstadiet, dvs i våra hem, krig våra matbord. Men de andra stegen i kedjan är också involverade i detta matspill.
I en mycket färsk rapport från Naturvårdsverket så kartlägger man den nuvarande situationen vad gäller matspill. Och det är inte en vacker syn. Under 2018 så slängdes i Sverige 1,3 miljoner ton mat. Det summerar till 133 kilo per person och år och som grafen visar så är det i hushållen som det i största grad sker.
Det är inget enkelt problem att vare sig att definiera eller att lösa när det involverar alla i konsumtions-, produktions- och distributionskedjan. Men förpackningen är en del av problemet och därför också en del av lösningen.
Förpackningskopplingen Vi har, som sagt, inte råd med detta svinn när vi ska gå från att vara 7 miljarder människor på jorden till 10 miljarder år 2050. Om vi istället för att öka matproduktion och odla upp stora nya arealer kan spara mer av den tredjedel vi idag slänger, matsvinnet, så kan vi också lösa utmaningen med att föda den ökande befolkningen.
Det enorma matsvinnet som uppstår i hushållen har många orsaker. Ostrukturerat handlande och dålig organisation i skafferi och frys till att börja med och sedan kanske mat idag rent av är för billigt. Det har aldrig tidigare varit en så liten del av den disponibla köpkraften som det är idag. Men upp till 20-25% av konsumenternas del av matsvinnet kan relateras till förpackningen.
Förpackningen blir en del av problemet när man använder ineffektiva förpackningslösningar.
Det kan handla om storlekar, för stora förpackningar eller multi-pack, helt enkelt för mycket produkt och mer än vad du kan eller vill konsumera.
Saknas återförslutningsmöjlighet? Utan en sådan möjlighet exponeras innehållet och kanske förstörs onödigt fort.
Eller kan man inte stänga tillräckligt tätt och syre, ljus, fukt eller något annat förstör produkten.
Otillräckliga instruktioner om hur man lagrar eller hanterar kan förkorta en produkts livslängd. Tex för varmt eller för kallt.
Kan inte förpackningen enkelt tömmas eller om det är förvirring kring bäst-före datumet.
Eller det kan vara ett alltför ambitiöst minskande av förpackningsvikten som gör att den inte är stabil nog att klara en gropig väg till destinationen.
För att nämna några. Mycket av det ovanstående har med förpackningskonstruktionen att göra men mycket mat försvinner pga osäkerhet kring datummärkningen. En dag kommer vi att ha en dynamisk bäst-före indikation där inbyggda sensorer visar på den faktiska bäst-före dagen snarare än ett förutbestämt. Men vi är inte riktigt där ännu.
Lösningen Förutom att konsumenterna kan bli bättre på kylskåpsorganisation och på att göra upp och hålla sig till inköpslistor så kan förpackningsindustrin erbjuda bättre förpackningar. Och livsmedelsindustrin kan använda dem….!
Så, vad är effektivare förpackningar då? Jo, vad jag menar är förpackningar som är:
Återförslutningsbara. Det kan vara en skruvkork, ett zip-lock eller något annat som gör att konsumenten kan spara produkt till senare.
Lätttömda. Tänk på hur man kan göra det lättare att tömma hela förpackningen. Det kan röra sig om instruktioner om hur man gör eller en konstruktion som underlättar tömningen.
Modifierad eller kontrollerad atmosfär (MAP/CAP) är tekniker som används för att hålla maten färsk längre och skapar konkret värde genom att utöka livslängden.
Barriärmaterial. Använd förpackningar med tillräckliga barriärer mot syre, ljus eller vad som nu bryter ner innehållet. Resultatet är återigen förlängd hållbarhet och mindre matsvinn.
Portionsförpackningar. Detta är en effektiv och lågt hängande frukt. Genom att använda mindre portionsförpackningar så får det lilla hushållet bättre kontroll över användningen.
Smarta förpackningslösningar av olika slag hjälper. Smarta etiketter som visar tid eller temperatur, mognadsgrad för frukt, färskhet för kött, fisk, etc.
Tekniken utvecklas ständigt och möjliggör nya och bättre förpackningar. Sensorer kommer ner i pris och nya kreativa idéer förs fram av entreprenörer.
Allt måste dock inte vara raketteknologi, en nyskördad gurka har ett ”bäst före” liv på 3 dagar och genom att svepa in den i plastfilm så ökar tiden till 14 dagar. Det är nästan 5 gånger så länge. Portionsförpackningar må kräva mer material men kommer att rädda mat från att bli dålig.
Och slutligen så måste jag påminna om att andelen av växthusgaserna eller GHGE som kan härledas till livsmedelsförpackningar är liten, normalt runt 5%, relativt den delen som innehållet, maten, står för.
Från labil kryptovaluta till ett stabilt system som tillför värde för hela värdekedjan. Blockkedjeteknik kan vara nyckeln till transparens i distributionskedjan och en lösning på det ständigt ökande problemet med förfalskningar.
Vad är det egentligen?
En Blockchain, eller blockkedja på svenska, är en databas som består av löpande registreringar, som här kallas block. Det som gör denna databas så speciell är att alla registreringar hänger ihop och är sammankedjade med en dold kod.
Detta är mycket praktiskt i en värdekedja som innebär transporter och transaktioner som här alla blir registrerade som ett ”block”. Varje block innehåller en kryptografisk länk till den omedelbart föregående registreringen samt information om när en transaktion inträffade, vilka som var involverade och mycket mer.
Detta kan låta en aning abstrakt, men det gör blockkedjemetoden både decentraliserad och transparent. Förutsättningen är att processen och därmed databasen är utspridd över många datorer. Konsekvensen blir att ingen enskild äger eller kontrollerar informationen i ”journalen”. Resultatet är en okorrumperad databas!
Att använda en blockkedja är att gå ifrån idén om en central kontrollerande organisation genom att ge alla involverade en komplett och oföränderlig kopia av ”journalen” eller transaktionsregistret.
Varför är det viktigt för förpackningen?
Blockkedjan har med förpackningar att göra eftersom det kan användas för att:
Ge konsumenter information om en varas ursprung och äkthet. Produktens verkliga identitet kan bekräftas när förpackningen har lästs av och registrerats till ”journalen” längs hela vägen, från råvara ända fram till konsument. När registreringarna inte kan ändras i efterhand betyder det att all registrerad information är helt tillförlitlig, men utan tung administration.
Följa och spåra produkter längs med värdekedjan. När hela värdekedjan (förpackningskonverterare, tryckare, råmaterialproducenter, fyllare, varumärkesägare, detaljhandlare, etc.) går samman kring en blockkedja och gör processen transparent så delar de samma bild av ursprung, väg och hantering av produkterna. Om t.ex. en batch är kontaminerad kan den snabbt spåras upp och hanteras. Spårbarhet är en viktig funktion och en möjlighet, framförallt för livsmedel och den medicinska industrin.
Garantera varumärkesskydd och skydda mot förfalskningar. Konsumenter kan identifiera en förfalskad produkt genom att peka sin smarta telefon mot förpackningen och läsa av QR-koden. Blockkedjan blir ett värdefullt verktyg för att bygga förtroende för varumärken eftersom det är ett neutralt och omutbart system.
Efterfrågan på transparens och spårbarhet ökar, mycket på grund av förfalskningar som hotar den farmaceutiska industrin och livsmedelsskandalerna som nyligen skakade om industrin. Med hjälp av blockkedja och en smart telefon kan en konsument enkelt skanna en förpacknings QR-kod och konstatera äktheten och följa produktens väg, från ax till limpa.
Vem använder det redan idag?
Att använda blockkedja är långt ifrån vanligt, idag, men redan används tekniken för så vardagliga produkter som mjölk och kaffe. I täten för utvecklingen hittar vi företag som Arla. De har ett pilotprojekt igång i Finland där de använder tekniken för att skapa transparens för mjölkprodukter. Nestlé startade nyligen upp sin pilot i en lite större skala, till och med global, det handlar här om mjölk och olja. Barilla använder tekniken i Italien för att certifiera basilika.
Även detaljhandeln är med i detta. Carrefourleder stort i Europa med att använda tekniken för kyckling, ägg, ost, mjölk, apelsiner, m.m. På andra sidan atlanten är Wal-Mart som kräver spårbarhet med blockkedja för utvalda grönsaker.
Vart är vi på väg?
Detta är bara början. Med fördelar som ökad säkerhet, decentralisering och transparens är blockkedjan ett verktyg som kommer att få fart och utvecklas snabbt.
Tekniken kan verka komplicerad att använda men verktygen finns redan och nya entreprenörer kommer med mer lättskötta lösningar. Med denna enkla och rättframma tillgång till data kan vi förvänta en snabb utveckling och olika tillämpningar. Förpackningsindustrin måste vara beredd att hantera sin del av denna kedja. Förpackning och tryck är grunden för framgång, längs hela kedjan.
independent-intelligence.se 