Att göra biokompositmaterial helt från förnyelsebara källor är strålande. Att dessutom använda spillmaterial i processen är fantastiskt.
Finska UPM introducerade i förra veckan ett nytt fiberbaserat biokompositmaterial, helt gjort av förnybara resurser från skogen och dessutom av spillmaterial från produktionen. Materialet kallas EcoAce och möter de stipulerade miljö och hållbarhetskraven och har ett brett användningsområde. Ur förpackningssynpunkt fungerar materialet utmärkt i livsmedelskontakt och kan även extruderas eller formsprutas andra användningsområden. Detta är jättebra och kommer att spara tonvis av växthusgaser och vad jag gillar speciellt är att man hittar ett praktiskt användningsområde för något som annars går till spillo. Toppen!
StoraEnso är för närvarande i full gång med en test av lock gjorda i DuraSense, ett annat skogsbaserat biokompositmaterial, tillsammans med finska Valio. Locken är återanvändbara och kommer att användas på koppar med mejeriprodukter som kvarg och crèmefraiche. Syftet är att testa detta träbaserade biokomposit material med livsmedel. Valio ser det som ett steg inte bara mot en mer hållbar förpackning men också som ett sätt att minska matsvinnet. Med en återförslutbar förpackning är innehållet skyddat och en öppnad förpackning håller längre. Brilliant!
Kraft från skogen Linköpingsbaserade Ligna Energy har hittat ytterligare ett sätt att använda trä från skogen. De har utvecklat ett fiberbaserat batteri för lagring av energi helt gjort av förnyelsebara material från skogen. Ligna Energy planerar nu för att ställa om vanliga pappersmaskiner för att producera batterier baserade på organiska elektroniska polymerer och biopolymerer från skogen. Lysande!
Det finns Poddar för underhållning och andra för nyheter och uppdateringar. Och så finns det ”industripoddar” för sådana som har ett specialintresse och söker information och inspiration. Som till exempel förpackningspoddarna.
Jag försöker klämma in en podd så fort jag har en stund över. Det finns verkligen mängder att välja på och jag är säker på att det finns en podd för varje upptänkligt specialintresse. Det inkluderar givetvis förpackningsindustrin som också är täckt av den imponerande och fullständigt överväldigande strömmen av pods.
Nu menar jag poddar och inte webinar, dvs relativt återkommande utsändningar och här har jag nedan listat några som man kan lägga till sin poddplattform. Det handlar om engelsktalande poddar som fokuserar på förpackningsindustrin och dess aktuella frågor.
Packaging Strategies, den amerikanska facktidningen, har en podd under namnet Packaging Perspectives. De intervjuar industriexperter och täcker industrinyheter för att hålla oss “up-to-date, informed, and entertained.” Inte särskilt frekvent men dock totalt 6 episoder under 2019.
Flexible Packaging heter en annan facktidning från samma förlag som erbjuder en Flexible Packaging Podcast. Samma koncept som ovanstående men lite mer sällan, 3 program från förra året. Alla med fokus på flexibla material.
People of Packaging Podcast är också den amerikansk där kunniga gäster från förpackningsindustrin diskuterar brännande frågor med Adam Peek och Ted Taitt som är en del av det som kallas the Business and Bourbon network.
Shelf Impactors handlar om varumärkesstrategi och förpackningsdesign. Bakom denna show hittar vi Blue Nectar Group som är en brittisk designbyrå. De må ha ett ganska sporadiskt flöde av poddar men det finns mycket intressant att hitta i arkivet.
FoodBev Media ligger bakom The FoodBev Podcast. Här är fokus mer på nyhets uppdateringar snarare än intervjuer och är en veckolig podcast. Åtminstone fram till november förra året. Det har sedan dess varit tyst men vi hoppas på en snar återkomst.
Packaging Europe, facktidningen, sänder ut en podd lite då och då. Förra året blev det 7 stycken och de har redan hunnit med 2 stycken i år. Varierande ämnen och intervjuer.
Här hemma I Sverige har vi också fått en egen kanal i Amesolpodden. Det är förpackningsleverantören Amesol som tagit upp poddidén och går att hitta på SoundCloud. Annars kan jag rekommendera podden Materialperspektivet från Rise. Intressanta diskussioner om material.
Så, skruva upp volymen och njut. Eller varför inte göra en egen podd!
Matsvinn är en riktigt stor utmaning som involverar hela värdekedjan. Den största boven är huruvida och utan tvivel att hitta i slutet av kedjan, på konsumentnivå. Detta är ett komplext problem men en del av lösningen ligger i att använda bättre och bättre avpassade förpackningar.
Vi har helt enkelt inte råd nuvarande nivå av matsvinn. Exakt hur mycket som försvinner i onödan är omöjligt att slå fast, men en global uppskattning är att mer än 1 miljard ton mat på något sätt försvinner eller kastas bort årligen. Det blir då en tredjedel av all mat som produceras! Bättre anpassade förpackningar är en del av lösningen.
Problemet Spillet och svinnet uppstår i alla steg i distributionskedjan för livsmedel men om vi håller oss till den utvecklade världen så uppstår den stora förlusten av mat i slutet av kedjan. Den stora boven verkar man hitta i det slutliga konsumtionsstadiet, dvs i våra hem, krig våra matbord. Men de andra stegen i kedjan är också involverade i detta matspill.
I en mycket färsk rapport från Naturvårdsverket så kartlägger man den nuvarande situationen vad gäller matspill. Och det är inte en vacker syn. Under 2018 så slängdes i Sverige 1,3 miljoner ton mat. Det summerar till 133 kilo per person och år och som grafen visar så är det i hushållen som det i största grad sker.
Det är inget enkelt problem att vare sig att definiera eller att lösa när det involverar alla i konsumtions-, produktions- och distributionskedjan. Men förpackningen är en del av problemet och därför också en del av lösningen.
Förpackningskopplingen Vi har, som sagt, inte råd med detta svinn när vi ska gå från att vara 7 miljarder människor på jorden till 10 miljarder år 2050. Om vi istället för att öka matproduktion och odla upp stora nya arealer kan spara mer av den tredjedel vi idag slänger, matsvinnet, så kan vi också lösa utmaningen med att föda den ökande befolkningen.
Det enorma matsvinnet som uppstår i hushållen har många orsaker. Ostrukturerat handlande och dålig organisation i skafferi och frys till att börja med och sedan kanske mat idag rent av är för billigt. Det har aldrig tidigare varit en så liten del av den disponibla köpkraften som det är idag. Men upp till 20-25% av konsumenternas del av matsvinnet kan relateras till förpackningen.
Förpackningen blir en del av problemet när man använder ineffektiva förpackningslösningar.
Det kan handla om storlekar, för stora förpackningar eller multi-pack, helt enkelt för mycket produkt och mer än vad du kan eller vill konsumera.
Saknas återförslutningsmöjlighet? Utan en sådan möjlighet exponeras innehållet och kanske förstörs onödigt fort.
Eller kan man inte stänga tillräckligt tätt och syre, ljus, fukt eller något annat förstör produkten.
Otillräckliga instruktioner om hur man lagrar eller hanterar kan förkorta en produkts livslängd. Tex för varmt eller för kallt.
Kan inte förpackningen enkelt tömmas eller om det är förvirring kring bäst-före datumet.
Eller det kan vara ett alltför ambitiöst minskande av förpackningsvikten som gör att den inte är stabil nog att klara en gropig väg till destinationen.
För att nämna några. Mycket av det ovanstående har med förpackningskonstruktionen att göra men mycket mat försvinner pga osäkerhet kring datummärkningen. En dag kommer vi att ha en dynamisk bäst-före indikation där inbyggda sensorer visar på den faktiska bäst-före dagen snarare än ett förutbestämt. Men vi är inte riktigt där ännu.
Lösningen Förutom att konsumenterna kan bli bättre på kylskåpsorganisation och på att göra upp och hålla sig till inköpslistor så kan förpackningsindustrin erbjuda bättre förpackningar. Och livsmedelsindustrin kan använda dem….!
Så, vad är effektivare förpackningar då? Jo, vad jag menar är förpackningar som är:
Återförslutningsbara. Det kan vara en skruvkork, ett zip-lock eller något annat som gör att konsumenten kan spara produkt till senare.
Lätttömda. Tänk på hur man kan göra det lättare att tömma hela förpackningen. Det kan röra sig om instruktioner om hur man gör eller en konstruktion som underlättar tömningen.
Modifierad eller kontrollerad atmosfär (MAP/CAP) är tekniker som används för att hålla maten färsk längre och skapar konkret värde genom att utöka livslängden.
Barriärmaterial. Använd förpackningar med tillräckliga barriärer mot syre, ljus eller vad som nu bryter ner innehållet. Resultatet är återigen förlängd hållbarhet och mindre matsvinn.
Portionsförpackningar. Detta är en effektiv och lågt hängande frukt. Genom att använda mindre portionsförpackningar så får det lilla hushållet bättre kontroll över användningen.
Smarta förpackningslösningar av olika slag hjälper. Smarta etiketter som visar tid eller temperatur, mognadsgrad för frukt, färskhet för kött, fisk, etc.
Tekniken utvecklas ständigt och möjliggör nya och bättre förpackningar. Sensorer kommer ner i pris och nya kreativa idéer förs fram av entreprenörer.
Allt måste dock inte vara raketteknologi, en nyskördad gurka har ett ”bäst före” liv på 3 dagar och genom att svepa in den i plastfilm så ökar tiden till 14 dagar. Det är nästan 5 gånger så länge. Portionsförpackningar må kräva mer material men kommer att rädda mat från att bli dålig.
Och slutligen så måste jag påminna om att andelen av växthusgaserna eller GHGE som kan härledas till livsmedelsförpackningar är liten, normalt runt 5%, relativt den delen som innehållet, maten, står för.
independent-intelligence.se 