Svensk förpackningsindustri är mångfacetterad och innehåller allt från världens största konsumentförpackningstillverkare och de stora kartongproducenterna till en rad mindre förpackningskonverterare av olika slag. Många gånger är de dock riktigt stora i sin nisch.
Det är inte helt enkelt att definiera denna industrigren men i min definition av förpackningar återfinns allt från lastpallen till etiketten, och allt däremellan. Här ingår också konvertering såväl som handel med förpackningar och förpackningsmaterial. Hela vägen, från lastpallen till locket på pillerburken, från krympfilmen till pull-tabben på ölburken.
Denna industrigren analyseras årligen i rapporten Svensk Förpackningsindustri utifrån storlek och tillväxt, totalt och i segmenten. Klicka här för mer information.
I rapporten kan man bl.a. läsa om hur antalet sysselsatta i förpackningsindustrin uppgick år 2019 till närmare 24 000 personer. Siffran har varit relativt stabil under den senaste 5-årsperioden med en tydlig uppgång under 2018.
Man kan konstatera att arbetsstyrkan har utökats med 300 nettopersoner, eller med 1,3%, under de senaste 5 åren. Detta trots pågående konsolidering, införda automatiseringar och generell effektivisering av processer.
Vi kan också se en tydlig skillnad mellan de olika storleksklasserna. De största företagen inte har samma utveckling som totalen. De stora företagen visar istället en klart mindre ökning av antalet anställda.
Automatiseringar är stora investeringar och det är ju också här, i större sammanhang, som effektiviseringar ger den största effekten rent volymmässigt.
Det är istället i de medelstora och framför allt de mindre som personalökningen återfinns. Men detta är totalt sett och något som sedan varierar starkt mellan materialsegmenten.
För mer detaljer och analys beställ gärna rapporten på denna sida.
Man kan lätt säga att, aldrig tidigare har så många EU-initiativ som rör förpackningsindustrin varit igång som nu!
Just nu är det intensivt med lansering av nya direktiv och uppdatering av gamla som har en direkt inverkan på förpackningsindustrin. Därmed på tillverkningsindustrin i allmänhet och livsmedelsindustrin i synnerhet.
Man kan spekulera i varför det staplats initiativ på hög just nu men det ligger ju rätt i tiden. Återvinning, återanvändning och att reducera förpackningsanvändandet är det nya normala och det kommer inte att förändras annat än i riktningen, ännu mer.
Vad vi nu ser är en EU-kommission som trycker på alla knappar för att snabbt förändra situationen och uppnå de rätt så ambitiösa målen. Mål som skärptes idag till 55% minskning av växthusgaserna till 2030 jämfört med 1990, en ökning från det tidigare målet på 50%.
Kan tyckas att från 50 – 55% kan ligga inom felmarginalen men det kräver en ännu större insats av hela samhället och förpackningsindustrin är en del av detta.
Det är också denna ambition att till slut, 2050, bli helt klimatneutral som världsdel som ligger till grund för denna storm av ansatser som nu är igång och berör förpackningsindustrin. Och dess kunder, varumärkesägarna och fyllarna.
”The European Green Deal” är ett stort s.k. flaggskepps projekt som innehåller en mängd delinitiativ som handlar om ren energi, giftfri miljö och mycket annat. Här ingår två specifika komponenter som kommer att ha stor betydelse för förpackningar. Det lanserades förra året under buller och bång.
Dels ”The From Farm to Fork Strategy” som handlar mycket om livsmedel men innehåller en hel del som direkt påverkar förpackningslösningarna. Man skulle kunna sammanfatta det hela som att målet är ”Hållbara livsmedel i hållbara förpackningar”.
Här ingår också ”The Circular Economy Action Plan” och här är förpackningar en uttalad del som ett område som kräver åtgärder. Hållbarhet, mindre avfall och cirkularitet i praktiken är några ledord.
Detta är nytt och det kan man säga om ”The SIngle Use Plastics Directive” också. Detta direktiv har efter introduktionen förra året skyndats genom alla instanser och ska bli verklighet redan nästa år. Detta med stora konsekvenser för alla inblandade när man begränsar användningen av plast för att sedan fasa ut materialet med hjälp av regler och avgifter.
Det var det som var nytt. Sedan har vi ett antal mycket väletablerade byggstenar i systemet som nu anses behöva en uppdatering.
“The Packaging and Packaging Waste Directive” har varit med länge och har under tidens gång uppdaterats var 10 år men nu är det dags igen. Efter bara 5 år… Detta är en viktig del av den fria rörligheten av varor inom unionen och handlar mycket om att stödja återvinning och återanvändning av förpackningar.
Slutligen är det dags för en uppfräschning av ”The Waste Framework Directive” som också varit med läng men inte tidigare blivit uppdaterad så det kanske är dags. Direktivet styr upp det här med Extended Producer Responsibility och är centralt för de s.k. förpackningsavgifterna som ska finansiera insamling och processande av förpackningsavfall.
Det är mycket nu och något av en perfekt storm där mycket drar åt samma håll vilket lär göra att det blir väldigt konkreta resultat av detta. Detta är något som händer just här och nu och som kommer att bli konsekvenser inom en period om 2-5 år. Det innebär att det är nu som man kan påverka resultatet av detta arbete.
Det är alltså nu som vi har chansen att låta våra röster höras. Kommissionen välkomnar också input som vi som industri mest effektivt kan ge genom våra organisationer. Det är viktigt att vi gör det, det är en rad viktigt beslut som ska fattas inom kort och det är väldigt viktigt att de besluten fattas på basis av fakta och vetenskap snarare än intuition och kortsiktiga vinster. Så låt dem få höra hur det är, egentligen.
independent-intelligence.se 