Efter att ha ägnat arbetslivet åt förpackningsfrågor är jag i grunden skeptisk till hela idén om ”packaging free” och ”ätbara förpackningar”. Jag tycker inte att det är logiskt, alls. Att förpacka något ätbart i något ätbart leder till att man måste förpacka det ”förpackade” igen nu i något som verkligen skyddar produkten.
Men det kan tänkas att jag måste ta mig ut ur ett så fyrkantigt sätt att se på saken.
Det började med att jag lärde känna Saveggy, ett företag som har utvecklat en skyddande och dessutom ätbar lösning för frukt och grönt.
De erbjuder en bio-baserad coating som gör ungefär detsamma som vanligtvis en plast film gör. Dvs förlänger hållbarhetstiden för att minimera matsvinn De växtbaserade lösningen, som är fullt ätbar, sprayas på frukt o grönt för att öka på hållbarneten och verkar göra detsamma för en gurka som en plastinslagning.
Ett annat, faktiskt, riktigt bra exempel av ”packaging free” konceptet är det
kapsel-liknande kaffesystemet nyligen lanserat av Migros. CoffeeB är en helt komposterbar kaffeboll utan aluminiumkapsel. Det är helt enkelt kaffe ihoppressat till en boll som passar i en CoffeeB bryggare. Detta är också nackdelen, du måste köpa ytterligare en maskin att stuva in bland de andra på diskbänken.
Det var två riktigt bra nya produkter i ett annars mycket tråkigt segment. Jag undrar vad som kommer härnäst och ser fram emot att igen bli glatt överraskad.
Tokyo Pack är den ledande förpackningsmässan i Asien. Den inträffar vanligtvis var annat år och är en utställning som lockar runt 70 000 besökare. Här hittar man förpacknings- och maskinlösningar av alla slag. Mässan arrangeras mycket väl av Japan Packaging Institute, en japansk branschorganisation.
Pandemi och olympiad satte sina spår i frekvensen men nu är det dags igen för en riktig mässa.
Det planeras för en fullskalig mässa i höst efter förra årets pandemi-variant. Jag kan verkligen rekommendera att boka en biljett till Tokyo den 12 – 14 oktober och där se fram emot att få nya perspektiv på förpackningsmarknaden.
För att ge ett smakprov har jag nedan bifogat en kort sammanfattning av mitt senaste besök på mässan 2018.
Svensk förpackningsindustri är mångfacetterad och innehåller allt från världens största konsumentförpackningstillverkare och de stora kartongproducenterna till en rad mindre förpackningskonverterare av olika slag. Många gånger är de dock riktigt stora i sin nisch.
Det är inte helt enkelt att definiera denna industrigren men i min definition av förpackningar återfinns allt från lastpallen till etiketten, och allt däremellan. Här ingår också konvertering såväl som handel med förpackningar och förpackningsmaterial. Hela vägen, från lastpallen till locket på pillerburken, från krympfilmen till pull-tabben på ölburken.
Denna industrigren analyseras årligen i rapporten Svensk Förpackningsindustri utifrån storlek och tillväxt, totalt och i segmenten. Klicka här för mer information.
I rapporten kan man bl.a. läsa om hur antalet sysselsatta i förpackningsindustrin uppgick år 2019 till närmare 24 000 personer. Siffran har varit relativt stabil under den senaste 5-årsperioden med en tydlig uppgång under 2018.
Man kan konstatera att arbetsstyrkan har utökats med 300 nettopersoner, eller med 1,3%, under de senaste 5 åren. Detta trots pågående konsolidering, införda automatiseringar och generell effektivisering av processer.
Vi kan också se en tydlig skillnad mellan de olika storleksklasserna. De största företagen inte har samma utveckling som totalen. De stora företagen visar istället en klart mindre ökning av antalet anställda.
Automatiseringar är stora investeringar och det är ju också här, i större sammanhang, som effektiviseringar ger den största effekten rent volymmässigt.
Det är istället i de medelstora och framför allt de mindre som personalökningen återfinns. Men detta är totalt sett och något som sedan varierar starkt mellan materialsegmenten.
För mer detaljer och analys beställ gärna rapporten på denna sida.
De verkliga effekterna av den nuvarande viruspandemin för förpackningsindustrin är nu svåra att begripa. Men när det gäller livsmedelsförpackningar på så kan vi se e-handeln med livsmedel öka och mer fokus på hygien och pris utan att vi tappar greppet om hällbara lösningar.
Viruset har kommit och inte mycket är som det ska. Osäkerhet och nästan stillastående är för många verkligheten just nu. De långsiktiga konsekvenserna är nu svåra att greppa. Troliga kortsiktiga resultat verkar vara en kraftfull nedgång i den övergripande ekonomin med två-siffriga minskningar av BNP och en skarp ökning av arbetslösheten. Några av de mest utsatta industrierna, så här långt, verkar vara hotell/restaurangnäringen, rese- och eventindustrin och detaljhandeln.
När det gäller detaljhandeln så är nedgången inte generell, livsmedelshandeln är i en mycket bättre position än andra i den industrin. Just nu så ligger de flesta lågt, lagar mat och äter hemma och socialiserar på internet. Man går inte ut på samma sätt som tidigare och mat och dryck köps i butiker snarare än på restauranger. Dessutom är apoteken öppna och säljer mediciner och hälsoprodukter.
Vart är vi då på väg?
På konsumentsidan kan vi se att pandemin ökar takten i hur människor tar till sig trender som ”remote working” och att handla livsmedel på nätet. I detaljhandeln verkar situationen innebära ökat intresse för tekniklösningar. Effekterna av pandemin kan här innebära ökat fokus på e-handel och obemannade kassor och mer.
Och för livsmedelsförpackningar?
Efterfrågan på livsmedelsförpackningar kommer att öka nu när folk lagar mer mat hemma. Så länge påbudet om social distansering råder så är det givetvis så. Men krisen skapar nya beteendemönster och några kommer att stanna, som tex matlagning. Även efter partyt när det hela är över. Det kan också medföra ett ökat intresse för prepping och hamstring. Det nya normala kan mycket väl vara att ha mer än ett par dagars konserverad mat i skafferiet. Något som också gäller hygienprodukter och läkemedel.
Online handeln av livsmedel har utvecklats mycket ojämnt i Europa. Storbritannien är fortfarande i ledningen enligt en artikel i Forbes, följd av Tjeckien och Estland. Som ett resultat av viruspandemin så ökar beteendet att beställa mat på internet snabbt och e-handeln får en rejäl skjuts av den extrema situationen vi nu befinner oss i. Det är ett oförutsett och tydligt steg i konsumentacceptansen av att shoppa livsmedel på nätet. En vana som troligen, nu när isen är bruten, stannar kvar när världen åter blir normal. Detta behöver support av nya och bättre förpackningslösningar. Detta är ett område där det finns utrymme för förbättringar men nya kreativa förpackningar utvecklas hela tiden liksom innovativa leveranssätt introduceras.
Jag tror inte att efterfrågan på hållbarhet försvinner nu när fokus skiftat. Konsumentintresset är för stort, och konceptet hållbara förpackningar har blivit så integrerat i produkt- och företagspositionering. Efterfrågan kan tillfälligtvis minska men, om så är fallet, snabbt studsa tillbaka. Det kan dock medföra en ny syn på initiativ som att man slutat med engångskoppar på vissa cafékedjor. Konsumentintresset för s.k. förpackningsfria butiker, där man fyller egna påsar med produkter i lösvikt, kan också tänkas minska.
Hållbarhet relaterar också till den förväntade ökningen av intresset för allmän hälsa och livsmedelshygien. Förpackningen kan till och med bli uppskattad av konsumenten. Den tydligt skyddar och garanterar produktens fräschhet. Den nya situationen kan också öppna för en bred introduktion av spårningssystem. Blockkedjeteknik är ett exempel på ett användbart verktyg I distributionskedjan. Krisen kan bli till en katalysator för ökat användande av teknik för att spåra och verifiera produkters ursprung och vad den varit med om innan konsumtionen. Det är dock svårt att komma runt att det medför en extra kostnad vilket, speciellt nu, kan vara en nackdel.
Det kommer att ta ett tag för världen att komma upp på spåret igen och ökad arbetslöshet och osäkra anställningar kommer att göra den genomsnittlige konsumenten mer priskänslig än vanligtvis. Som ett resultat kommer det att bli ett skifte åt billigare produkt varianter. EMV, egna märkesvaror, kommer att expandera ytterligare om de spelar korten rätt. Konverterare och förpackningsleverantörer kommer inte att besparas de generella kraven på lägre priser.
Framtiden, just nu, ter sig inte särskilt ljus, men det är inte en mörk avgrund heller. Vi måste anpassa oss och varav så smidiga vi kan för att överleva också i den nya världen efter detta.
Ölbryggning i liten skala och med hantverkskänsla har ökat snabbt I Sverige och idag finns omkring 400 aktiva bryggerier runt om in landet. Glasflaskan är här den dominerande förpackningstypen. Flaskan står för tradition och indikerar en premiumprodukt, två viktiga egenskaper för en hantverksbryggare och som man gärna vill kommunicera till sina konsumenter.
Vad är det egentligen med hantverksöl och burkar? Jag har under en tid sett ett ökat intresse för burken som förpackning från våra lokala hantverksbryggare, eller mikrobryggerier. Ett efter ett lanserar de nya produkter i ölburkar, istället för i glasflaskor. Glasflaskan brukar ju vara standard i detta premium segment.
Ölbryggning I liten skala och med hantverkskänsla ökar snabbt och idag finns omkring 400 aktiva bryggerier runt om in landet. Glasflaskan är den dominerande förpackningstypen. Flaskan står för tradition och indikerar en premiumprodukt, två viktiga egenskaper för en hantverksbryggare och som man gärna vill kommunicera till sina konsumenter.
När man säljer en produkt som kostar mer än tre gånger så mycket som en industriellt tillverkad konkurrent så får man arbeta hårt på sin image. Men något håller på att hända…
Styrkan i glas
Dryckesburken är i många konsumenters ögon en förpackning man använder för massproduktion och den behöver inte nödvändigtvis innehålla något intressant. Hantverksbryggaren har varit glasflaskan trogen för sina dyrbara droppar och det av goda skäl.
En hantverksbryggare med självrespekt har ett stort antal kreativa ölvarianter att erbjuda och behöver flexibilitet i sin produktion. Att då använda en förpackningstyp och variera med etiketter är effektivt i en lågvolymproduktion med många produktvarianter.
Det är också kostnadseffektivt när du då kommer undan med relative enkel utrustning för fyllning av flaskor i liten skala. Det är också helt enkelt omöjligt för en liten bryggare att nå upp till de minimikvantiteter som krävs för att kunna beställa tryckta burkar.
Sist men inte minst, positioneringen av produkten. Glas står i det här sammanhanget för kvalitet, premium och tradition. Detta är precis bilden man vill se avspeglad i produkten, en hantverksbryggd öl.
Stark tillväxt
Det mesta av ovanstående gäller fortfarande men trenden är tydligt mot ökad användning av burkar för de mest högoktaniga brygderna som dessutom tillverkas i väldigt små batcher.
Siffrorna talar för sig själva, under 2019 så ökade volymen hantverksöl i burk 2,5 gånger, och det för andra året i rad. Det är mer än en fördubbling, två år i rad!
En ökning från 8% av volymen till 17% under tre år. År 2017 tillverkade 12 bryggerier 35 sorter som lades på burk. År 2019 var det istället 70 bryggare som erbjöd marknaden 400 varianter på burk. Det kan man kalla en förändring, eller en förbättring!
Vad är det som händer?
Trenden är klar och verkar ostoppbar och det som händer bygger på några tydliga fakta och några som är lite grumligare.
Vissa hantverksbryggare har helt enkelt expanderat sin marknad och med ökade volymer är de beredda att investera i burkar och en burkfyllningslinje.
Andra har lyckats få en produkt, eller rent av flera, på nationell distribution och kan ta steget med just denna produkt.
De som ännu inte har dessa volymer använder blanka burkar och sätter på en passande etikett för att bibehålla flexibiliteten i produktionen.
Sedan hjälper det att burkleverantörerna har sett möjligheterna i hantverksöl och sänker ribban för den minsta ordern. Sist men inte minst, konsumenterna uppskattar produkten.
Hållbarhet och kvalitet
De bryggare som jag hört kommentera denna burktrend pekar på miljöfördelarna och på den förbättrade produktkvaliteten. En förseglad burk är ett lufttätt och helt mörkt utrymme vilket bibehåller produkten. En burk är dessutom lätt att återvinna när det finns ett fungerande pant och retursystem. Hela 85% av de distribuerade burkarna kommer tillbaka för materialåtervinning.
Marknadsföring med förpackning!
De bara gör det! Och de gör det inom det väldigt smala utrymmet som är kvar efter nuvarande och mycket strikta lagstiftning kring alkoholreklam.
De bygger sitt varumärke med hjälp av de redskap som finns tillgängliga, förutom produkten själv det som är kvar är i princip websidan, systembolaget och restaurangen/baren.
När det kommer till butik och point of sales finns det inget annat att luta sig emot än själva förpackningen. Detta är ett bra exempel på marknadsföring med förpackning. Förpackningstypen, storleken, design och tryck är verktygslådan för positionering och försäljning av en ölprodukt på den svenska marknaden.
De flesta använder förpackningen väldigt väl med en lysande grafisk design, kreativa typsnitt och inspirerande produktnamn. Det i kombination med en produkt som håller en hög och jämn kvalitet är uppskattat av kunderna.
En inspirerande industri
Det handlar om en småskalig industri med mycket begränsade resurser som dessutom är starkt begränsade av fyrkantiga och rigida lagar och regler. Ändå har de lyckats vända en opinion och har gjort något som av många ses som något enkelt och vardagligt till en premiumförpackning. Samtidigt som de lyckas ta ut ett pris som är tre gånger så högt som ”normen”.
Detta är en framgång väl värd att fira. Varför inte med en ofiltrerad, opastöriserad, humlig och grumlig öl. Småskaligt tillverkad och från en burk såklart, det finns ju många att välja på…
independent-intelligence.se 