Efter att ha ägnat arbetslivet åt förpackningsfrågor är jag i grunden skeptisk till hela idén om ”packaging free” och ”ätbara förpackningar”. Jag tycker inte att det är logiskt, alls. Att förpacka något ätbart i något ätbart leder till att man måste förpacka det ”förpackade” igen nu i något som verkligen skyddar produkten.
Men det kan tänkas att jag måste ta mig ut ur ett så fyrkantigt sätt att se på saken.
Det började med att jag lärde känna Saveggy, ett företag som har utvecklat en skyddande och dessutom ätbar lösning för frukt och grönt.
De erbjuder en bio-baserad coating som gör ungefär detsamma som vanligtvis en plast film gör. Dvs förlänger hållbarhetstiden för att minimera matsvinn De växtbaserade lösningen, som är fullt ätbar, sprayas på frukt o grönt för att öka på hållbarneten och verkar göra detsamma för en gurka som en plastinslagning.
Ett annat, faktiskt, riktigt bra exempel av ”packaging free” konceptet är det
kapsel-liknande kaffesystemet nyligen lanserat av Migros. CoffeeB är en helt komposterbar kaffeboll utan aluminiumkapsel. Det är helt enkelt kaffe ihoppressat till en boll som passar i en CoffeeB bryggare. Detta är också nackdelen, du måste köpa ytterligare en maskin att stuva in bland de andra på diskbänken.
Det var två riktigt bra nya produkter i ett annars mycket tråkigt segment. Jag undrar vad som kommer härnäst och ser fram emot att igen bli glatt överraskad.
De verkliga effekterna av den nuvarande viruspandemin för förpackningsindustrin är nu svåra att begripa. Men när det gäller livsmedelsförpackningar på så kan vi se e-handeln med livsmedel öka och mer fokus på hygien och pris utan att vi tappar greppet om hällbara lösningar.
Viruset har kommit och inte mycket är som det ska. Osäkerhet och nästan stillastående är för många verkligheten just nu. De långsiktiga konsekvenserna är nu svåra att greppa. Troliga kortsiktiga resultat verkar vara en kraftfull nedgång i den övergripande ekonomin med två-siffriga minskningar av BNP och en skarp ökning av arbetslösheten. Några av de mest utsatta industrierna, så här långt, verkar vara hotell/restaurangnäringen, rese- och eventindustrin och detaljhandeln.
När det gäller detaljhandeln så är nedgången inte generell, livsmedelshandeln är i en mycket bättre position än andra i den industrin. Just nu så ligger de flesta lågt, lagar mat och äter hemma och socialiserar på internet. Man går inte ut på samma sätt som tidigare och mat och dryck köps i butiker snarare än på restauranger. Dessutom är apoteken öppna och säljer mediciner och hälsoprodukter.
Vart är vi då på väg?
På konsumentsidan kan vi se att pandemin ökar takten i hur människor tar till sig trender som ”remote working” och att handla livsmedel på nätet. I detaljhandeln verkar situationen innebära ökat intresse för tekniklösningar. Effekterna av pandemin kan här innebära ökat fokus på e-handel och obemannade kassor och mer.
Och för livsmedelsförpackningar?
Efterfrågan på livsmedelsförpackningar kommer att öka nu när folk lagar mer mat hemma. Så länge påbudet om social distansering råder så är det givetvis så. Men krisen skapar nya beteendemönster och några kommer att stanna, som tex matlagning. Även efter partyt när det hela är över. Det kan också medföra ett ökat intresse för prepping och hamstring. Det nya normala kan mycket väl vara att ha mer än ett par dagars konserverad mat i skafferiet. Något som också gäller hygienprodukter och läkemedel.
Online handeln av livsmedel har utvecklats mycket ojämnt i Europa. Storbritannien är fortfarande i ledningen enligt en artikel i Forbes, följd av Tjeckien och Estland. Som ett resultat av viruspandemin så ökar beteendet att beställa mat på internet snabbt och e-handeln får en rejäl skjuts av den extrema situationen vi nu befinner oss i. Det är ett oförutsett och tydligt steg i konsumentacceptansen av att shoppa livsmedel på nätet. En vana som troligen, nu när isen är bruten, stannar kvar när världen åter blir normal. Detta behöver support av nya och bättre förpackningslösningar. Detta är ett område där det finns utrymme för förbättringar men nya kreativa förpackningar utvecklas hela tiden liksom innovativa leveranssätt introduceras.
Jag tror inte att efterfrågan på hållbarhet försvinner nu när fokus skiftat. Konsumentintresset är för stort, och konceptet hållbara förpackningar har blivit så integrerat i produkt- och företagspositionering. Efterfrågan kan tillfälligtvis minska men, om så är fallet, snabbt studsa tillbaka. Det kan dock medföra en ny syn på initiativ som att man slutat med engångskoppar på vissa cafékedjor. Konsumentintresset för s.k. förpackningsfria butiker, där man fyller egna påsar med produkter i lösvikt, kan också tänkas minska.
Hållbarhet relaterar också till den förväntade ökningen av intresset för allmän hälsa och livsmedelshygien. Förpackningen kan till och med bli uppskattad av konsumenten. Den tydligt skyddar och garanterar produktens fräschhet. Den nya situationen kan också öppna för en bred introduktion av spårningssystem. Blockkedjeteknik är ett exempel på ett användbart verktyg I distributionskedjan. Krisen kan bli till en katalysator för ökat användande av teknik för att spåra och verifiera produkters ursprung och vad den varit med om innan konsumtionen. Det är dock svårt att komma runt att det medför en extra kostnad vilket, speciellt nu, kan vara en nackdel.
Det kommer att ta ett tag för världen att komma upp på spåret igen och ökad arbetslöshet och osäkra anställningar kommer att göra den genomsnittlige konsumenten mer priskänslig än vanligtvis. Som ett resultat kommer det att bli ett skifte åt billigare produkt varianter. EMV, egna märkesvaror, kommer att expandera ytterligare om de spelar korten rätt. Konverterare och förpackningsleverantörer kommer inte att besparas de generella kraven på lägre priser.
Framtiden, just nu, ter sig inte särskilt ljus, men det är inte en mörk avgrund heller. Vi måste anpassa oss och varav så smidiga vi kan för att överleva också i den nya världen efter detta.
Från labil kryptovaluta till ett stabilt system som tillför värde för hela värdekedjan. Blockkedjeteknik kan vara nyckeln till transparens i distributionskedjan och en lösning på det ständigt ökande problemet med förfalskningar.
Vad är det egentligen?
En Blockchain, eller blockkedja på svenska, är en databas som består av löpande registreringar, som här kallas block. Det som gör denna databas så speciell är att alla registreringar hänger ihop och är sammankedjade med en dold kod.
Detta är mycket praktiskt i en värdekedja som innebär transporter och transaktioner som här alla blir registrerade som ett ”block”. Varje block innehåller en kryptografisk länk till den omedelbart föregående registreringen samt information om när en transaktion inträffade, vilka som var involverade och mycket mer.
Detta kan låta en aning abstrakt, men det gör blockkedjemetoden både decentraliserad och transparent. Förutsättningen är att processen och därmed databasen är utspridd över många datorer. Konsekvensen blir att ingen enskild äger eller kontrollerar informationen i ”journalen”. Resultatet är en okorrumperad databas!
Att använda en blockkedja är att gå ifrån idén om en central kontrollerande organisation genom att ge alla involverade en komplett och oföränderlig kopia av ”journalen” eller transaktionsregistret.
Varför är det viktigt för förpackningen?
Blockkedjan har med förpackningar att göra eftersom det kan användas för att:
Ge konsumenter information om en varas ursprung och äkthet. Produktens verkliga identitet kan bekräftas när förpackningen har lästs av och registrerats till ”journalen” längs hela vägen, från råvara ända fram till konsument. När registreringarna inte kan ändras i efterhand betyder det att all registrerad information är helt tillförlitlig, men utan tung administration.
Följa och spåra produkter längs med värdekedjan. När hela värdekedjan (förpackningskonverterare, tryckare, råmaterialproducenter, fyllare, varumärkesägare, detaljhandlare, etc.) går samman kring en blockkedja och gör processen transparent så delar de samma bild av ursprung, väg och hantering av produkterna. Om t.ex. en batch är kontaminerad kan den snabbt spåras upp och hanteras. Spårbarhet är en viktig funktion och en möjlighet, framförallt för livsmedel och den medicinska industrin.
Garantera varumärkesskydd och skydda mot förfalskningar. Konsumenter kan identifiera en förfalskad produkt genom att peka sin smarta telefon mot förpackningen och läsa av QR-koden. Blockkedjan blir ett värdefullt verktyg för att bygga förtroende för varumärken eftersom det är ett neutralt och omutbart system.
Efterfrågan på transparens och spårbarhet ökar, mycket på grund av förfalskningar som hotar den farmaceutiska industrin och livsmedelsskandalerna som nyligen skakade om industrin. Med hjälp av blockkedja och en smart telefon kan en konsument enkelt skanna en förpacknings QR-kod och konstatera äktheten och följa produktens väg, från ax till limpa.
Vem använder det redan idag?
Att använda blockkedja är långt ifrån vanligt, idag, men redan används tekniken för så vardagliga produkter som mjölk och kaffe. I täten för utvecklingen hittar vi företag som Arla. De har ett pilotprojekt igång i Finland där de använder tekniken för att skapa transparens för mjölkprodukter. Nestlé startade nyligen upp sin pilot i en lite större skala, till och med global, det handlar här om mjölk och olja. Barilla använder tekniken i Italien för att certifiera basilika.
Även detaljhandeln är med i detta. Carrefourleder stort i Europa med att använda tekniken för kyckling, ägg, ost, mjölk, apelsiner, m.m. På andra sidan atlanten är Wal-Mart som kräver spårbarhet med blockkedja för utvalda grönsaker.
Vart är vi på väg?
Detta är bara början. Med fördelar som ökad säkerhet, decentralisering och transparens är blockkedjan ett verktyg som kommer att få fart och utvecklas snabbt.
Tekniken kan verka komplicerad att använda men verktygen finns redan och nya entreprenörer kommer med mer lättskötta lösningar. Med denna enkla och rättframma tillgång till data kan vi förvänta en snabb utveckling och olika tillämpningar. Förpackningsindustrin måste vara beredd att hantera sin del av denna kedja. Förpackning och tryck är grunden för framgång, längs hela kedjan.
independent-intelligence.se 