Vad har förpackningar med Matsvinn att göra?

Matsvinn är en riktigt stor utmaning som involverar hela värdekedjan. Den största boven är huruvida och utan tvivel att hitta i slutet av kedjan, på konsumentnivå. Detta är ett komplext problem men en del av lösningen ligger i att använda bättre och bättre avpassade förpackningar.

Vi har helt enkelt inte råd nuvarande nivå av matsvinn. Exakt hur mycket som försvinner i onödan är omöjligt att slå fast, men en global uppskattning är att mer än 1 miljard ton mat på något sätt försvinner eller kastas bort årligen. Det blir då en tredjedel av all mat som produceras!
Bättre anpassade förpackningar är en del av lösningen.


Problemet
Spillet och svinnet uppstår i alla steg i distributionskedjan för livsmedel men om vi håller oss till den utvecklade världen så uppstår den stora förlusten av mat i slutet av kedjan. Den stora boven verkar man hitta i det slutliga konsumtionsstadiet, dvs i våra hem, krig våra matbord. Men de andra stegen i kedjan är också involverade i detta matspill.

I en mycket färsk rapport från Naturvårdsverket så kartlägger man den nuvarande situationen vad gäller matspill. Och det är inte en vacker syn.
Under 2018 så slängdes i Sverige 1,3 miljoner ton mat. Det summerar till 133 kilo per person och år och som grafen visar så är det i hushållen som det i största grad sker.

Det är inget enkelt problem att vare sig att definiera eller att lösa när det involverar alla i konsumtions-, produktions- och distributionskedjan. Men förpackningen är en del av problemet och därför också en del av lösningen.


Förpackningskopplingen
Vi har, som sagt, inte råd med detta svinn när vi ska gå från att vara 7 miljarder människor på jorden till 10 miljarder år 2050. Om vi istället för att öka matproduktion och odla upp stora nya arealer kan spara mer av den tredjedel vi idag slänger, matsvinnet, så kan vi också lösa utmaningen med att föda den ökande befolkningen.  

Det enorma matsvinnet som uppstår i hushållen har många orsaker. Ostrukturerat handlande och dålig organisation i skafferi och frys till att börja med och sedan kanske mat idag rent av är för billigt. Det har aldrig tidigare varit en så liten del av den disponibla köpkraften som det är idag. Men upp till 20-25% av konsumenternas del av matsvinnet kan relateras till förpackningen.

Förpackningen blir en del av problemet när man använder ineffektiva förpackningslösningar.

  • Det kan handla om storlekar, för stora förpackningar eller multi-pack, helt enkelt för mycket produkt och mer än vad du kan eller vill konsumera.
  • Saknas återförslutningsmöjlighet? Utan en sådan möjlighet exponeras innehållet och kanske förstörs onödigt fort.
  • Eller kan man inte stänga tillräckligt tätt och syre, ljus, fukt eller något annat förstör produkten.
  • Otillräckliga instruktioner om hur man lagrar eller hanterar kan förkorta en produkts livslängd. Tex för varmt eller för kallt.
  • Kan inte förpackningen enkelt tömmas eller om det är förvirring kring bäst-före datumet.

Eller det kan vara ett alltför ambitiöst minskande av förpackningsvikten som gör att den inte är stabil nog  att klara en gropig väg till destinationen.

För att nämna några. Mycket av det ovanstående har med förpackningskonstruktionen att göra men mycket mat försvinner pga osäkerhet kring datummärkningen. En dag kommer vi att ha en dynamisk bäst-före indikation där inbyggda sensorer visar på den faktiska bäst-före dagen snarare än ett förutbestämt. Men vi är inte riktigt där ännu.  


Lösningen
Förutom att konsumenterna kan bli bättre på kylskåpsorganisation och på att göra upp och hålla sig till inköpslistor så kan förpackningsindustrin erbjuda bättre förpackningar. Och livsmedelsindustrin kan använda dem….!

Så, vad är effektivare förpackningar då? Jo, vad jag menar är förpackningar som är:

  • Återförslutningsbara. Det kan vara en skruvkork, ett zip-lock eller något annat som gör att konsumenten kan spara produkt till senare.  
  • Lätttömda. Tänk på hur man kan göra det lättare att tömma hela förpackningen. Det kan röra sig om instruktioner om hur man gör eller en konstruktion som underlättar tömningen.
  • Modifierad eller kontrollerad atmosfär (MAP/CAP) är tekniker som används för att hålla maten färsk längre och skapar konkret värde genom att utöka livslängden.  
  • Barriärmaterial. Använd förpackningar med tillräckliga barriärer mot syre, ljus eller vad som nu bryter ner innehållet. Resultatet är återigen förlängd hållbarhet och mindre matsvinn.
  • Portionsförpackningar. Detta är en effektiv och lågt hängande frukt. Genom att använda mindre portionsförpackningar så får det lilla hushållet bättre kontroll över användningen.
  • Smarta förpackningslösningar av olika slag hjälper. Smarta etiketter som visar tid eller temperatur, mognadsgrad för frukt, färskhet för kött, fisk, etc.

Tekniken utvecklas ständigt och möjliggör nya och bättre förpackningar. Sensorer kommer ner i pris och nya kreativa idéer förs fram av entreprenörer.  

Allt måste dock inte vara raketteknologi, en nyskördad gurka har ett ”bäst före” liv på 3 dagar och genom att svepa in den i plastfilm så ökar tiden till 14 dagar. Det är nästan 5 gånger så länge. Portionsförpackningar må kräva mer material men kommer att rädda mat från att bli dålig.

Och slutligen så måste jag påminna om att andelen av växthusgaserna eller GHGE som kan härledas till livsmedelsförpackningar är liten, normalt runt 5%, relativt den delen som innehållet, maten, står för.